Den Heliga Svepeduken




.

Min Heliga svepduk är äkta!

Låt det bli känt att varje bild av Mig och Min Moder skall vördas, ty den representerar oss, liksom Mitt Kors representerar Mig. Låt det bli känt att Min Heliga svepduk - det var den som höljde Mig. Du är välsignad av Mig Vassula, stig in i Mitt hjärta, låt Mig gömma dig där. Vila, kom, kom till din Fader. (2 okt 1987).

Foton tagna av Giuseppe Enrie, 1931.

Josef gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Pilatus gav då order om att den skulle utlämnas, och Josef tog kroppen, svepte den i rent linnetyg och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i berget. Mat. kap 27:59-60

I budskapen om Sant Liv i Gud berättar vår Herre med egna ord om Korsfästelsen.

Sindonen bevaras i katedralen i Turin sedan 1578. Genom efterforskningar har det visat sig att duken varit känd sedan länge - långt bortom en tid då det var möjligt att avbilda genom någon fototeknik.

Kol 14-analysen år 1988 har gett en bedömning, att svepeduken och dess mystiska avtryck av en korsfäst man skulle vara en senmedeltida förfalskning. Då visste man inte att urvalet för mätningen innehöll en lagning av Skruden, som gett fel mätdata. Nya och tvärvetenskapliga uppgifter visar att duken inte kan vara förfalskadSkruden finns avbildad bl a i medeltida målningar. En målning gestaltar hur duken visas upp från en byggnad inför åsynen av stadens innevånare.

Svepeduken finns omnämnd på 200-talet. På 300-talet säger den spanske kristne diktaren Juvencus att svepeduken var av "vävt linne". Genom konsten på 500-talet har ny historia framträtt.

Genom korsfarares berättelser visades sidonen upp i Konstantinopel på 1100-talet och den fanns där på 900-talet. Under 1200-talet kom den till Frankrike.

Mannen i Svepeduken

Biskopen och hovpredikanten Sven Danel har i sin bok "Mannen i Svepeduken" från 1979 gett en beskrivning av gjorda studier. Nya rön redovisas här nedan.

Påven Benedikt XVI meddelade under en audiens den 2 juni 2009 med pilgrimer från Turin att han hade godkänt att Svepeduken hämtas från sitt skyddande kista för att visas för allmänheten under våren 2010. Kyrkan har aldrig officiellt uttalat sig om slöja äkthet, men påven Johannes Paulus II vördade den.

Skruden finns avbildad bl a i medeltida målningar. En målning gestaltar hur duken visas upp från en byggnad inför åsynen av stadens innevånare.

Hela historien om hur Skruden forslats från Jerusalem till andra länder undan krig och erövringar är dramatisk. Katedralen i Turin eldhärjades men duken klarade sig. Duken är något skadad efter denna eldsvåda.

Avtrycken på sidonen avslöjar tortyrskador orsakade av piskredskap, som romarna använde när de utförde den mest fruktade formen av prygel.
- De plöjde min rygg och drog långa fåror, Psalt 129

Svepedukens blodmärken på huvudet tyder på något, som orsakade många sår över hela skalpen. Österns kungakrona var en bygelkrona, som täcker hela hjässan. Törnesnår som buntats ihop kunde formats så att det kom att likna en sådan krona över huvudet. Skadorna visar att den troligen har pressats fast på huvudet genom slag, anser några forskare

Efter den fruktansvärda gisslingen har den dömde fått vandra till avrättningsplatsen. Svepeduken berättar om skador på vänster knä och svåra ansiktskador och på näsan. Karaktären på krosskadorna motsvarar dem som uppkommer vid handlöst fall. Andra skador pekar på att mannen har fått bära en tunga börda och varit bunden på ett sådant sätt att händerna inte kunde mota ett fall. Romarna hade som sed att låta den dödsdömdes bröst och armar bli fastsurrade ända till handlovarna vid den tunga tvärbjälken till korset, som kallas patibulum. Korset fick bäras i en knäböjande ställning genom att man spände ett rep mellan patibulum och fotleden. Till Golgata vandrade 3 fångar. Om de var sammanbunda med varandra, var risken stor att inte hålla jämn takt och därmed falla.

Korsfästelsen ägde rum med spikar. Det visar skadorna på händerna och fötterna. Resp. hands tumme är också invikt mot mitten av handflatan, som har orsakats av att spikarna skadade svårt resp tummens medianusnerv. Såren visar hur spikarna går igenom handloven i den sk Destots area och inte genom handflatorna, som man tidigare har trott. Detta bekräftar Jesus i Korsfästelsen:"De spikade först snabbt igenom mina handleder..."

Rännilarna av blod på armarna från spiksåren avslöjar olika kroppsställningar på korset. Dessa har beskrivits.

Svepeduken visar att den döde fått ett djup sticksår på bröstkorgens högra sida i riktning mot hjärtat. Sidonen bekräftar Johannes ögonvittnesberättelse i Joh kap 19:35:
- Men när de kom till Jesus och såg att han redan var död krossade de inte hans ben, utan en av soldaterna stack upp sidan på honom med sin lans, och då kom det ut blod och vatten.

En annan vittnesbörd ger Jesus till Maria Valtorta, 'Poem of the Man-God'

Era vetenskapsmän kan nu bekräfta den händelse, som är mitt Lidande, för er klentrogna. Svepeduken visar hur blodet, utsöndringen från liket och urinen från en utmattad kropp tillsammans med kryddor har framställt denna naturliga bild av Min döda torterade Kropp.

Det vore bättre att tro utan att behöva se så många bevis för att tro. Det vore bättre att säga: "Detta är arbetet av Gud" och välsigna Gud, som förunnat er få ett odiskutabelt bevis på min Korsfästelse och den tortyr som föregick den.

.

Historiska vittnesmål

Ett par årtionde efter det att bild på duken upptäckts i Edessa i 544 e.Kr och efter munken Leanders treåriga besök i Konstantinopel år 579 e.Kr uttrycktes dessa ord i samband med Påskfirandet i kyrkan i Toledo, Spanien:

Petrus sprang med Johannes till graven och såg ett nytillkommet avtryck på den döde och uppståndne mannens linnetyg..

........

Omkring 200 år senare, konstaterade påven Stefan III i Rom (768-772) att Kristus hade

: . . . brett ut hela sin kropp på en linneduk som var vita som snö. På denna duk, underbart som det är att se. . . den härliga bilden av Herrens ansikte, och längden på hans hela och mest ädla organ har överförts gudomligt.

.

Jesubilden i Edessa.
Ikonen från Katharinaklostret i Sinai.

källa http://www.shroudofturin4journalists.com/history.htm

År 544 e.Kr. hittades en bild ovanför stadsporten i Edessa i Syrien, som tros föreställa Jesus. Sex år senare målades en ikon i Katharinakloster i Sinai som visar Jesus Kristus som Pantocrator, den Allsmäktige skaparen.

Det råder en häpnadsväckande likhet mellan ikonen och den bild vi ser på svepeduken i Turin. Det kanske är för många likheter för att det ska var en ren slump. Det gäller allmänna placeringen av ansiktsdrag inklusive ögon, näsa och mun. När duken av ansiktet lagras över ikonen finns inga betydande skillnader.

  1. Håret på vänster sida (höger) ligger på axeln och sveper utåt. Håret på andra sidan är kortare.

  2. Ögonen är mycket stora.

  3. Näsan är särskilt tunn och lång. Ansiktet är mager.

  4. Det finns en lucka i skägget under en koncentration av ansiktshår som är precis under underläppen. Halsen är särskilt långa.

Det är särskilt intressant att notera att detta inledde starta vid denna tid en dramatisk förändring hur Jesus avbildas på mynt, ikoner, fresker och mosaiker. Före denna tid var Jesus oftast porträtteras som en ung herde i en sagobok eller modellerade efter den grekiska Apollo.

Efter upptäckten av bilden i Edessa visas Jesus i full storlek framifrån.

944 e.Kr togs bilden med våld från Edessa till den bysantinska huvudstaden Konstantinopel, där en duk med en bild på Jesus blev begravd. Det vet man.

Edessa och Abraham

Att duken fanns i Edessa leder till profeten Abraham. Här finns en berättelse som påminner oss om Jesu födelse. Edessa är en assyrisk/syriansk stad grundad 303 f.Kr. i sin hellenistiska form. Abraham och hans son Isak är parallell till Kristusoffret.

Vid Edessa återfinns Ibrahim Xelil-sjön, "den heliga sjön". Enligt legenden föddes patriarken Abraham i Urfa under kung Nemruds regering.

En dag berättade kungen om en dröm han haft. Drömtydarna spådde honom att ett barn skulle födas i staden och utgöra ett hot mot hans makt. Kungen gav då order om att alla nyfödda pojkar skulle dräpas. Abrahams mor, som då var havande, gömde sig i en grotta och där födde hon Abraham.

Abraham levde i grottan i 10 år. När han kom ut flyttade han in hos sin far. Abraham började bestrida den polyteism som rådde. När han förstörde avgudabilderna i templet lät kungen gripa Abraham för att bränna honom på bål. Han skulle kastas ned från en kulle in i elden, men enligt legenden förvandlade Gud då elden till vatten och de brinnande vedstockarna till fiskar.

Ebessa och kung Abgar

Enligt den kristan traditionen finns en annan relation mellan Ebessa och Jesus. Kung Abgar var spetälsk och ingen kunde bota kungen. Hans sände då en delegation med brev till Jesus att han skulle komma till Ebessa och bota honom. Han kände Jesus helande förmåga. Jesus skrev tillbaka att han inte kunde komma pga andra uppdrag. Han sände brevet med lärjungen Taddaeus, som kom och botade kungen, som omvände sig att bli kristen. Hans rike Edessa blev senare ryktbar för denna händelse. Många kom för att se och läsa brevet.

Edessa blev senare ett betydande centrum för de kristna assyrierna/syrianerna och sin assyriska/syrianska kristna kultur liksom staden Antiokia blev center för den grekisk talande kyrkan.



.


En rättsmedicinsk patologi av bilden på mannen på svepeduken i Turin

Vi ser på bilder av en man på svepeduken från Turin som ett bildmässigt bevis på Passionsberättelsen i evangelierna. Vi ser indikationer på prygling och slag. Vi ser den omisskännliga såren av en korsfästelse. Patologer som har studerat bilden säger att det är en man i rigor mortis: Han är död.

Mannen var brutalt slagen i överensstämmelse med en romersk flagrum, en piska med kort läderremmar toppad med bitar av bly, brons eller ben som slet sönder kött och muskler. Det finns dussintals på dussintals hantelformade sår och blåmärken som beskriver resultatet av pryglingen. Det finns blod i de avbildade såren. Vinklarna för slagen som faller på mannens rygg, höfter och ben visar att han piskad av två män, en står högre upp än den andra, och de stod på var sida om honom.

Vid någon tidpunkt kan mannen ha tvingats att bära en törnekrona. Det verkar vara en logisk förklaring till de många sticksår som finns i huvudsvålen. Av såren att döma och av blodflödet verkar kronan ha bestått en mängd törnen och inte krans som format törnekronan, som är så vanligt i de konstnärliga skildringarna.

Många detaljer på duken tyder på att man har blivit skadat genom fall som orsakat ett hårt slag mot vänster knäskål och slag mot ansiktet somknäckt näsryggen och en stor svullnad vid höger ögonhåla och kindben.

Det är särskilt faktum är att mannen på Svepeduken blev korsfäst genom kraftiga spikar slagna genom hans handleder och inte genom handflatorna. Man ser att tummen på resp. hand är infäälda. Spikarna förstörde nervbanorna.

Detta strider mot alla ikoner från medeltida och förmedeltida perioder. Detta framgår av både bild och blodfläckarna.

Spikarna genom hans handleder är mer historiskt och medicinskt rimliga. På 1900-tal insåg medicinska experter att om spikar hade drivets genom handflatorna skulle de inte orka bära en hans vikt även om hans fötter spikades fast eller det fanns stöd under dem, Spikarna skulle rivas loss ur handen.

Att romarna korsfäste sina offer genom att driva spik tvärs igenom handledens område har bekräftats vid en arkeologiska upptäckt 1968 av ett korsfäst offer. Han heter Johanan ben Ha-galgol och hittades nära Jerusalem vid Givat ha-Mivtar.

De blodfläckar som följer med i sårbilderna är från äkta blod. Fläckarna linneduken kommer från äkta mä från riktiga sår på en mänsklig kropp, som kom i direkt kontakt med en blodlevring.


Var var duken vävd?

Det är högst osannolikt att linneduk som används vävdes i det medeltida Europa. Sådana duk var blekt efter vävningen av tyget. Medeltida europeiska linne var därför inte fiberblekt som ger olika nyanser i vitt. Den europeiska vävda duken var indränkt i het lut lösning, tvättades, indränktes i sur mjölk och tvättades igen. Efter denna behandling var utbredd på fälten i solen. Denna process elimineras färgskiftningar.

Linnet under det första århundradet i Mellanöstern var däremot fiberblekt (hank-blekt). Detta innebar att en del garn var vitare än andra garn i tyget. Detta resulterade i brokiga mönster genom att olika härvor matades in i vävstolen. Vissa band har då olika nyanser av vitt, de gulnade eller blev brunaktiga genom åldern. En del gav smala band och andra blev ganska breda.

Dessa färgskiftningar orsakas av ett visuellt bakgrundsbrus, som förändrar sättet att uppfatta detaljerna i Svepeduken.

Ansiktet blir för magert, säger ofta människor. Näsan är alldeles för smal, och ögonhålorna ligger alldeles för djupt in och håret faller ned alltför rakt.

Sant, men tittar du noga, så ser du att det utmärglade utseende är ett resultat av mörka vertikala band på varje sida av ansiktet. Det finns svaga, mindre märkbar band på varje sida av näsan och ett horisontellt band över ögonen.

En särskild bildförbättringar har utförts genom en matematisk Fouriert-ransformering för att minimera avvikelser i duken. Se bilderna nedan.

Lägg märke till hur filtreringstekniken förändrar formen på ansiktet, näsan och gör att ögonen ser mer normala ut. Håret ligger mindre framåt. Det ändrar inte formen på ansiktet, men det bara minskar bakgrundsbruset och gör att detaljer kan växa fram tydligare.


Kol 14-mätningen år 1988 skedde på felaktiga grunder

En artikel i en fackgranskade vetenskapliga tidskriften Thermochimica Acta från 2005, visade att kol 14-datering från 1988 att den var bristfälligt genomförd eftersom urvalet var felaktigt.

Det har visat sig att hörnet från vilken provet var hämtat för kol 14-mätningen hade blivit reparerad. Det finns fibrer som är trasiga i provet. Det visar bilden här nedan. Följden blev att ett färskare material ingått i mätningen, vilket påverkat resultatet.

Vid sedan gjorda efteranalyser identifierades fibrer från bomull och gummiträd och rött färgämnen från krappväxtens rot, som är importvaror. Även alun för betning ingick i tyget, som är en tekniskt utvecklad metod för färgerier att kunna skapa färgbeständighet i tyget. Lagningen är därför noggrant utförd för att dölja skadan och är inte så gammal.

Dessutom förklarade artikeln av Raymond N. Rogers, en väl publicerade kemist, och en medlem i Los Alamos National Laboratory, varför duken var mycket äldre. Det var minst dubbelt så gammal än det datum som gällde vid C14-mätningen. Eventuellt är Duken 2000 år gammal.


Gisslingen och korsfästelsen

Gisselslagens sår på ryggen genom den romerska flagrum. Spiksåren går igenom handleden. Detta romerska sätt att korsffästa bekräftas av fynd när Jerusalm 1968. Vi kan se att höger och vänster hands tumme är infälld. Detta sker pga. nervskador.Spiken visar romersk korsfästning genom handleden. Äkta blod från en människa har identifierats i linneväven.


Bildanalys av linneväven

Före och efter en filtrering av bruset i bilden. Vävens struktur ger en förskjutning. Genom en bildbehandling kan avvikelse i vinklar korrigeras. Se hår, ögonbryn, mun och näsa.